Gemene mans revyblogg

Gemene mans revyblogg

Om Gemene man

I min blogg berättar jag små anekdoter från revyns och teaterns värld. Mestadels självupplevt, men också lite revyhistoria ibland.

Alla tycker olika

Från scen och cabaretPosted by Urban Jönsson Thursday, January 13 2011 23:04

Revyn Nya kvastar går strålande på Gamla teatern just nu. I samband med föreställningarna är jag en av dem som har rollen som "publikvärd". Jag misstänker att det, åtminstone i mitt fall, egentligen är teatergängets omskrivning för "han kan ändå inte hålla sig härifrån". Så skulle det kunna vara i alla fall. Uppgiften innebär att jag minglar runt i foajén och serveringsutrymmet och pratar med publiken inför föreställningen, i pausen och efteråt, hjälper tillrätta, öppnar, stänger, finns till hands.

Det är en uppgift jag trivs med. Den ger allra bästa känslan för vad publiken tycker. Allra bästa sortens recensioner, oavsett om de sedan är positiva eller negativa. De omedelbara reaktionerna är de bästa.

Givetvis har revyn också fått traditionella recensioner i tidningar och radio. Sydöstran skrev att "Nya Kvastar sopar lika bra som gamla" och kallade mig för "en veteran vars penna kanske aldrig varit så vass som nu". BLT konstaterade "Arne från Hallabro populärast i revyn".

Tidningarnas reportrar väljer olika nummer att framhålla. Precis som revybesökarna i allmänhet. De kommer fram till oss efteråt och talar om vilka nummer de gillade bäst, och det som framgår tydligt är att revyn innehåller något för alla smaker. Sveriges Radios två recensenter, som till skillnad från tidningarnas lokalreportrar har som uttalat uppdrag att se samtliga revyer i länet, valde också olika nummer att rosa - och risa.

Det får man stå ut med. Oavsett om vi är professionella eller amatörer, eller (som i vårt fall) en blandning av båda sorternas folk, kan vi inte undkomma bedömning. Vi blir bedömda av såväl professionella som amatörer. Visserligen är det litet tråkigt att ett av numren som jag skrivit (och dessutom fått med i andra revyer i landet) inte uppskattades av den ene radiorecensenten. Men han förstod det väl inte. Andra i publiken har spontant sagt att just det numret var det som de minns bäst och tyckte var roligast. Alla tycker olika.

Jag tycker att det är en styrka i vår revy att vi i år har många författare. Vår regissör Johan Westermark har haft en stor mängd nummer att välja bland, och valt ut de han tyckte utgjorde bästa mixen. Det gör att det finns något för alla smaker.

Jag har inte heller några problem med att Sveriges Radio delar ut pris till bästa nummer och bästa revy. I år verkar de trots allt ha återgått till en bättre modell för det än förra året, då lyssnarna skulle rösta utifrån vad de hörde i radio(!). Med det i minnet att det är enskilda personer som bedömer, och att alla ändå tycker olika, får man ta det för vad det är.

På den tiden när Ingemar Lönnbom var SR:s revyrecensent, var utmärkelserna ganska oskyldiga. Han uppmärksammade revyerna för bästa enskilda nummer, bästa musik, bästa dans, bästa manliga och kvinnliga skådis, bästa nykomling, och så några "tröstpriser" som bästa inramning och bästa programblad. Varje revy fick någon utmärkelse, ingen gick utan. Ett antal hedersomnämnanden gjordes också. Och framför allt: Det var alltid det positiva som lyftes fram, det nämndes förstås aldrig vilken revy som var "sämst" i någon klass.

Sedan gjorde SR en stor direktsänd gala av sitt revypris, döpte det till Revy-Richard (efter Richard Friberg) och flyttade in på Stadsteatern i Karlshamn. Ett trevligt tillfälle att samla alla så att man fick träffa kollegor från de övriga Blekingerevyerna. Men det blev för stort. Och interaktivitetstrenden "mejla och rösta" gjorde att det spårade ur. I år har man alltså delvis återgått till att ha kringresande recensenter.

De tar sitt uppdrag på fullaste allvar. Och vi som gör revyerna tål en hel del. Visst vore det bra om radions recensenter kom ihåg att det inte är skådespelarnas (i de flesta fall amatörer) som gör dåligt ifrån sig om ett nummer inte faller dem i smaken. Det kan de skylla på regissören (som valt ut numren) eller textförfattaren (som skrivit det). Och om jag skrivit ett nummer som recensenten inte förstår poängen i, står jag gärna till tjänst och förklarar, om så skulle önskas. Så, bara hör av dig!

  • Comments(0)//blogg.gemeneman.se/#post66