Gemene mans revyblogg

Gemene mans revyblogg

Om Gemene man

I min blogg berättar jag små anekdoter från revyns och teaterns värld. Mestadels självupplevt, men också lite revyhistoria ibland.

Kanonbra revyrixdag i Karlskoga

Från scen och cabaretPosted by Urban Jönsson Wednesday, August 08 2012 01:10
Karlskoga. Det smäller högt. Bofors. Alfred Nobel. Kanoner och krut. Bomber och granater. Allt var som upplagt för en kanonbra revyrixdag.

Lotta och jag var inte oroliga när vi bokade våra biljetter, som enskilda medlemmar eftersom vår förening Ronneby Folkteater (ännu) inte är medlem i Riksförbundet Lokalrevyer i Sverige (LIS), för att delta i årets stora händelse för revymänniskor från hela landet.

Vi kom fram till Karlskoga på torsdagkvällen och tog in på Hotell Alfred Nobel. På samma hotell fanns också revyrixdagssekretariatet där vi kunde bli avprickade och kvittera ut våra namnbrickor och en goodiebag med information och broschyrer. Vi gick ut på stan och åt, eftersom det var sista kvällen "i frihet" - alla andra måltider de närmaste dygnen skulle vi förplägas på Alfred Nobel, epicentrum för hela revyrixdagen.

Hotell Alfred Nobel i Karlskoga går också under namnet Statt, eller Harrys för den delen eftersom det är ihopbyggt med puben. Man gör visst så för att få stan att verka större, samma ställe får heta många olika namn.

Fredagsförmiddagen vigde vi åt en stadsvandring till "Karlskogas mest ointressanta platser". Jag var lite nyfiken på den, eftersom jag denna sommar själv skrivit manus till en dramatiserad stadsvandring i Ronneby. Vandringen utgick från turistbyrån där guiden Emil Lundqvist mötte oss.

Karlskogas mest ointressanta platser. Vad betydde det egentligen? Jag tänkte mig kanske lite ovanligare turistmål eller något, men det vi fick var verkligen till synes helt ointressanta platser i vår vardag. Som en parkbänk. Man går bara förbi den, utan att bry sig om bänken eller främlingarna som kanske råkar sitta på den. Men det hade inte Emil gjort. Han hade vid ett tidigare tillfälle stannat framför bänken, börjat tala med de som satt där just då, och kunde nu berätta för oss vad som hände på bänken just den 8 maj 2011. Till exempel.

Vi stannade framför en tvättstugedörr på baksidan av ett hyreshus. I just den här tvättstugan tvättade Patrik Harrysson tre maskiner den 11 maj 2011 på förmiddagen och sedan skulle han plocka ut dem när han var hemma på lunchen. Två maskiner med 40 graders tvätt och så en med handdukar som han tvättade i 60 grader. Sedan fick vi se körskolan där Christoffer Forsbrink tog sitt körkort den 27 juni samma år, och parkeringsrutan där Anna-Lena Käll från Degerfors ställde sin grå Toyota när hon som vanligt hjälpte en äldre man med hans rutininköp på Willys.

Detaljrikedomen och inlevelsen i Emils berättelser om de till synes helt anonyma platser där stadsvandringen stannade till, gjorde de här platserna och personerna han berättade om mycket mer intressanta än gamla ärofulla byggnader och monument och kända personer ur stadens förflutna. Ett spännande upplägg på en stadsvandring.

På eftermiddagen gick Lotta på en workshop om "Karaktär a la clown". Jag funderade på om jag skulle anmäla mig till workshopen "Koreografi för ensembler" som gick samtidigt, men jag valde sedan att stanna på hotellrummet en timme och bara ta det med ro. Lassi Karonen rodde ju final i OS samtidigt.

Sedan var det dags för revyparad genom Karlskoga centrum och pampig invigningsceremoni på torget.

Bosse Parnevik delade ut sitt stipendium till två förtjänta talanger som nu ska förkovra sig i revykonst på olika vis. Christoffer Perenkranz från Valdemarsviksrevyn och Jeff Lindström från Katrineholmsrevyn heter stipendiaterna som nu får 15 000 kr var att utbilda sig för.

På kvällen var det mingel på Harrys (ni kommer ihåg? Detsamma som Statt, alltså Hotell Alfred Nobel) och live-karaoke.

Lördagförmiddagen ägnade jag åt årsmöte i LIS med efterföljande debatt, medan Lotta var på ett seminarium "Att spela en roll" under ledning av Figge Norling. Utöver sedvanlig behandling av förvaltningsberättelse, balans- och resultaträkning, ansvarsfrihet för styrelsen och val till ny styrelse, innehöll årsmötet också en motion från Eslövs Musiksällskap med andemeningen att tillsätta en utvecklingsgrupp. Styrelsen ville avslå, men på min inrådan (som fick stöd från flera delegater) blev beslutet i stället att anse motionen besvarad med de synpunkter styrelsen lämnat. Ett utvecklingsarbete påbörjades nämligen redan efter förra revyrixdagen. Vad Eslöv sedan hade skrivit som idéer i brödtexten i sin motion saknar intresse för själva beslutet.

Vi fick också veta att man från styrelsens sida arbetar på att arrangera nästa års revyrixdag i Skövde. Det finns ingen arrangerande medlemsförening för nästa år, utan styrelsen ska försöka genomföra det själva i samarbete med lokalt stöd från kommun och företag. Debatten efter själva årsmötet gav flera konstruktiva förslag till hur kommande revyrixdagar kan utvecklas.

På eftermiddagen var jag på seminariet för revymammor och revypappor, eller mamm- och pappseminariet som jag för enkelhets skull brukar kalla det. Här informerade LIS webbansvarige Christer Wigström om utvecklingen av hemsidan och möjligheten att såväl skicka in revy-SM-bidrag som att hantera textbanken helt via webben. Andra frågor som diskuterades var den eviga stötestenen om tillstånd för att skriva ny text till befintlig musik, särskilt utländsk, och det nordiska revyutbytet som påbörjats och som bland annat går ut på att nummer från Norge, Danmark och Sverige ska visas upp utom tävlan vid de andra ländernas revyfestivaler. Vi diskuterade också frågan om marknadsföring av LIS, hur man ska arbeta för att få in fler medlemsgrupper och för att få nya grupper att känna sig välkomna på revyrixdagarna.

Vetlandarevyn ställde en fråga ur småländskt perspektiv: Är det vettigt att chockhöja biljettpriset till 200 kronor? Vad tar de nu då? Nu tar vi 195 kronor, svarade Vetlandarevyn, varpå LIS ordförande Stig Josfalk klentroget undrade om de verkligen tänker genomföra höjningen i ett enda steg. En kort diskussion om biljettpriser följde. En annan fråga gällde sprittillstånd. Vilka revyer har lyckats få tillstånd att servera vin och öl före själva föreställningen? Vilka får lov att servera starkare drycker? Hur har de burit sig åt?

Så var det äntligen dags för den stora revy-SM-föreställningen med efterföljande prisutdelning. Avsiktligt hade vi hållit oss ifrån alla repetitioner och förhandsinformation för att nu kunna gå till Folkets Hus och helt oförstörda sätta oss och njuta av det bästa revykonsten i Sverige har att erbjuda 2012. Jag tänker här inte recensera vartenda nummer, det har Staffan Bjerstedt redan så förtjänstfullt gjort i sin blogg, utan bara nämna de nummer som vann respektive tävlingsklass.

Falkenbergsrevyn vann monologklassen med numret "I väntans tider", skickligt framfört av Eva-Lotta Bernström. På Sveriges Radios Hallandsekot hörs en segerintervju med Eva-Lotta. Falkenbergsrevyn tog också hem sketchklassen med "En riktig saga", där de hade fått till en originell vinkel på Håkan Juholt-affären. Eva-Lotta spelade igen, tillsammans med Bengt Ivarsson och Håkan Runevad.

I klassen Sång & Musik vann Katrineholmsrevyn med sången "Urban Holmberg", om han som alltid visar sig vara något bättre än en själv. Jeff Lindström, Niklas Johansson och Rasmus Broström sjöng och dansade mycket bra. Dans- & rytmklassen vanns av Nya Halmstadsrevyn. Det lär ha varit första gången vi sett ett stompnummer med rytmisk talkör vinna i dans & rytm. Numret handlade om ett så pass oväntat ämne som Stureplanscentern, och framfördes med gröna stövlar på fötterna. "Pampar som trampar" hette numret.

Bondetemat gick även igen i Borlänge Revysällskaps vinnande tävlingsbidrag i klassen Lokalt nummer. Deras "Eko-bönder" vann rättvist, inte minst tack vare mimiken hos de tre herrarna.

Och så specialpriserna. Karl Gerhard-hatten som ska tilldelas ett nummer med satirisk udd gick till Mölndalsrevyn för deras allvarliga sång "22 juli". Povels penna, där en textförfattares hela produktion är det som belönas, gick till Quarl Thomas Nilsson från Vetlanda. Äntligen, får man väl lov att utropa, han har kämpat länge. Och den inbjudna delegaten från Norsk Revy, som hade till uppgift att välja ut ett nummer som utom tävlan ska få visa upp sig på den norska revyfestivalen i juli 2013, utsåg Katrineholmsrevyns "Urban Holmberg" till det nummer som bäst torde kunna tilltala även en norsk revypublik.

Direkt efter SM-föreställningen började mingelpartyt på Statt (alltså Hotell Alfred Nobel, eller Harrys). Gående bord, alltså inte bankett som förr om åren, utan lite enklare. Ett lokalt band spelade, "för dagen förstärkta" med en artist som hållit sig undan i 35 år men nu valt att göra comeback i Karlskoga, nämligen Elvis. (Några påstod sig veta att det rörde sig om en skicklig imitatör. Andra att det snarare var en mindre skicklig...)

Vi höll inte ut hela natten, utan gick till kojs relativt tidigt. En lång hemresedag stod ju framför oss på söndagen. På morgonen tog vi farväl i hotellobbyn av de gamla och nya revyvänner vi träffat och anträdde vår resa mot Blekinge igen. Dock försäkrade vi alla att vi ses i Skövde nästa år. Skövde. Det kan ju bli hur roligt som helst!

  • Comments(0)//blogg.gemeneman.se/#post75